Lasse Nilsson straffade GAIS – två gånger om. I matchen mot GAIS på Gamla Ullevi på fredagskvällen var det två ingredienser som gav IF Elfsborg tre poäng och den första bortasegern: 100% utdelning från straffpunkten och ett enormt defensivt arbete.

– Jag är väldigt nöjd med vår första halvlek, i andra spelar vi mer på resultat och vill väldigt gärna ha vår första bortaseger så det kanske blev lite väl mycket fokus på det. Men i slutänden handlar det om att vinna matchen och det gör vi idag, sa Magnus Haglund på den efterföljande presskonferensen.

Bortamatch mot GAIS, Göteborgs för närvarande bästa lag, blev inte samma klang och jubelföreställning som hemma mot Malmö FF i förra veckan – men det gör detsamma. IF Elfsborg kontrollerade matchen, spelade bländande under perioder och lyckades mota bort GAIS effektivt och rättvist.

IF Elfsborg tog tag i taktpinnen direkt. Efter bara ett par minuters spel fick Niklas ”Duracellkaninen” Hult bollen och fixade Elfsborgs första halvchans. Motivationen från start var det således inget fel på. Och när Anders Svensson fick in bollen i mål från snäv vinkel på hörna efter 4 minuters spel visste jublet från de tillresta 200-300 guliganerna inga gränser. Men, det fanns ett men. Anders var offside. Guliganerna behövde dock inte vänta länge förrän det var dags för nytt jubel, den här gången var det befogat. Ett par minuter senare pekade nämligen domare Jonas Eriksson på GAIS straffpunkt, helt rättvist efter att Johan Larsson blivit fälld. Lasse Nilsson lade upp bollen utan att tveka, stegade fram mot bollen och satte den kyligt vid vänstra stolpen och 0-1 var ett faktum. IF Elfsborg hade fått en smakstart.

Halvchanser följde efter målet och det var Elfsborg för hela slanten. 0-8 i avslut efter första halvlek var statistik som gav en bra bild över matchen så långt. Ante Covic hade inte mycket att göra och det berodde mycket på storspel av herrarna Mobaeck och Augustsson. Den defensiva insatsen var utan att överdriva nyckeln till dagens tre poäng.

Halvleken fortgick men trots ett visst tryck från Elfsborg infann sig inte de där riktigt klara chanserna och 0-1 stod sig...ända till den 39 minuten. Då pekade domare Eriksson återigen på GAIS straffpunkt. En viss hemmapublik blev vild av raseri, och visst, neddragningen av Hult var kanske inte lika tydlig som fällningen av Larsson vid första straffen men en neddragning är en neddragning. Och det är domaren som dömer. Återigen stegade Lasse Nilsson fram för att skjuta in bollen och återigen satte han den kyligt vid samma vänstra stolpe. 0-2 på resultattavlan och en skön arbetssituation för bortalaget.

Andra halvlek blev aningen jämnare. GAIS kom ut från paus med pondus och ett helt annat driv i passningsspelet. I den 48 minuten hade Wanderson ett kanonskott strax utanför och en stund senare lyckades samma Wanderson få bollen över mål på en chans som egentligen bara var att peta in. Elfsborg hade turen på sin sida.

Stefan Ishizaki byttes in och gav tändvätska till Elfsborg. Efter smörpass av Johan Larsson snett inåt bakåt kunde Ishi bara sätta foten till för att forcera in den, men bollen gick retfullt utanför. Elfsborg var inne i en bra period och såväl Larsson som Hult och Ishizaki var sugna på fler mål. Men bollen ville inte in. Istället kom GAIS tillbaka och återigen var det livsfarlige Wanderson som höjde pulsen i det gulsvarta lägret. Hans frispark i den 74 minuten var andra halvlekens bästa chans.

De sista 10 minuterna blev någon form av tok-fotboll där GAIS pressade på med en enorm offensiv samtidigt som Elfsborg fick kollektiv mjölksyra, virr-varr i försvaret, Hult fick kramp, Larsson orkade knappt stå upp och felpassen avlöste varandra. Men på något underligt sätt fick GAIS inte in bollen och det var med blotta förskräckelsen som 0-2 stod sig ända till den 94 minuten då domaren äntligen blåste av matchen.

Årets första bortaseger är ett faktum och det känns precis så skönt som det ska kännas. Nu fortsätter vi på den inslagna vägen. Nästa gång gäller Norrköping på Borås Arena. Vi ses där.