Guld till Elfsborg!

Det är de allsvenska tränarnas tips inför den allsvenska seriestarten 2011. Också Malmö FF och Helsingborgs IF har sina förespråkare. Och konstigt vore det väl annars. Det var ju de båda lagen som tidigt seglade iväg mot topplaceringarna i fjolårets allsvenska. Till slut blev det Malmö som tog guldmedaljerna. Elfsborg tog bronset, medalj för 5:e året i rad, en storartad prestation. Ändå en besvikelse för många fans. Många hade Elfsborg som favoriter också 2010.

Men nu får alltså Elfsborg flest röster av de allsvenska tränarna när det gäller guldet 2011.

Varför det?

Det är ingen helt avundvärd roll att gå ut som favoriter på de allsvenska arenorna när nu seriespelet drar igång. Det kan tynga ett lag att ha favoritskapet hängande över axlarna. Alla vill ju slå favoriterna och på senare år har de tippade favoriterna sällan vunnit. Och det är lätt att falla igenom från ett år till ett annat, det har inte minst stockholmslagen AIK och Djurgården fått erfara.

Är tipsen helt enkelt ett sätt att försöka tynga ned Magnus Haglunds lag inför seriestarten?

Kanske. Det finns säkert dom tränare som utåt spelar ned sina chanser men som i verkligheten har betydligt högre ambitioner för sitt lag. Alla har ju rustat allt vad dom kunnat inför den nya säsongen. Men säkert är det också så att både tränarna och media har imponerats av Elfsborgs förmåga att sätta starka lag på benen, trots att det försvunnit spelare till proffsligorna. Det är ju lätt att spelare som Bajrami och Avdic lämnar stora hål efter sig och då gäller det att ha planerat för denna nya situation, att ligga steget före.

Det är väl det de andra lagen med en viss avund ser hos Elfsborg. Förmågan att fylla luckorna efter spelare som försvinner utomlands eller som tvingas sluta pga skador. Rekrytera och spela in nya, viktiga kuggar i laget genom strategiska köp, inte panikköp som riskerar hela klubbens ekonomiska existens. Förmågan att odla fram och våga ge speltid åt nya, unga spelare. Kunna behålla spelare som kan fylla luckorna när viktiga spelare skadas eller tappar formen, dessa värdefulla spelare som kan spela på flera platser i ett lag, en Daniel Mobaeck, en Martin Andersson.

Stefan Andreasson, Magnus Haglund , Bosse Johansson och alla de andra har dessutom skapat en atmosfär i och runt Elfsborg som imponerar. Man släpper spelare som gärna vill bli proffs när chansen kommer för man vet att en missnöjd spelare är en dålig spelare.

Och skiljs man som vänner så består ofta vänskapen, på annat sätt kan man inte förklara att Elfsborg kunnat dra till sig så många duktiga ”hemvändare” som man gjort under åren. Säg Svenssons, det räcker!

Vi håller på Elfsborg, guld eller ej. För elfsborgsledningen har jobbat bra och skapat förutsättningar för ännu en framgångsrik säsong. Heja på!

/Bengt K.Å. Johansson