Jag vet vart jag befann mig när det lottades

Vissa platser etsar sig fast i minnet. Det kan vara ett gammalt omklädningsrum från tiden som knattespelare i Bergdalens IK eller flotten hos mormor och morfar som passade alldeles utmärkt för mete.

En del av dessa platser minns man helt oförklarligt, men de flesta platser minns man på grund av att de har en stark anknytning till någon specifik händelse.

Under fredagen slog det mig att jag exempelvis minns exakt var jag befunnit mig de senaste åren när elfsborgs namn lottats mot de stora elefanterna inom den europeiska toppfotbollen.

2007 befann jag mig i vardagsrummet i ett gammalt torp strax utanför Borås. Den gången föll lotten på Valencia och jag minns hur vi alla sa att ”det var roligt så länge det varade”.

Två år senare befann jag mig i vertikalläge på en solig klipphäl strax utanför Orust när jag nåddes av beskedet att våra gulsvarta eleganter lottats mot Svennis gamla klubb, SS Lazio. Även den gången minns jag känslan av ”hit men inte längre”.

I år höll jag tummarna framför datorn i ett rörigt lager i en sportbutik i Stockholm. Min kollega, som hyser vissa svartgula stockholmssympatier, hoppades på Levski Sofia för sitt AIK då han befinner sig i Bulgarien de närmaste veckorna.

För egen del hoppades jag på att Elfsborg skulle få möta Club Brügge då det på något sätt kändes överkomligt.

Lotten föll på Napoli och i stundens hetta kändes det som en riktig nitlott. Italienska lag har ju fungerat sådär hittills, alla minns vi ju bortamatcherna mot Fiorentina och Lazio.

Efter en stunds betänketid är jag dock, av flera orsaker, beredd att omvärdera min synpunkt. Mötet med Napoli blir Elfsborgs tredje möte på fyra år med lag från Italien och vi känner ju alla till vad uttrycket ”tredje gången gillt” innebär. Dessutom tycker jag mig ha sett en positiv utveckling vad gäller resultaten mot italienska lag. I Florens var det inte ens nära, i Rom lite närmre och i Borås gav vi italienarna på nöten.

Tveklöst är Elfsborg den klubb i Sverige vars nuvarande trupp har mest rutin och framgångar vad gäller spel i Europa. Efter segrar mot såväl Dinamo Bukarest som Lazio och Braga är det dags att vi inser det som nämnda lag redan insett, ”Elfsborg kan”!

Eller för att citera en supporter från ett gulsvart Internetforum: ”Vi måste sluta be om ursäkt för vår existens, annars kommer vi ingen vart.”

De senaste årens europamatcher har varit alldeles underbara och det bästa är att det inte är slut än, inte på långa vägar. 180 minuter plus tillägg återstår innan det är dags för att, antingen summera Elfsborgs framfart i Europa 2010, eller, vända blad för ett nytt kapitel.

Du kan vara med, Vi Tillsammans erövrar Europa!

Jonathan Ulenius

Uleniusjonathan@elfsborg.se